Handbollscafé 21 maj 2008

Det tredje caféet för året hölls onsdagen den 21 maj, och det handlade om handboll. Tyvärr var det samma kväll som Manchester United och Chelsea möttes i fotbollens Champion League-final. Det innebar säkert att många som annars skulle ha kommit missade Lars Edwinssons mycket intressanta presentation.

Vem kunde för övrigt vara mera skickad som presentatör än Lars, uppvuxen som han var med regementets inomhushall på näravstånd från lägenheten i underofficersbostäderna på I 2. Det blev drivfjädern till eget spel och till en mycket imponerande ledargärning. Som spelare blev det inte något deltagande i internationella mästerskap men som ledare har han representerat Sverige i OS-, VM-, EM- och andra internationella sammanhang. För närvarande är han bland annat ordförande i Svenska Handbollsförbundets utbildningskommitté, ordförande i Värmlands Handbollsförbund och ordförande i SISU Idrottsutbildarna i Värmland. Han är också hedersordförande i Hellton och hedersledamot i Svenska Handbollsförbundet bland mycket annat.

Handbollen introducerades i Sverige år 1907. Det var tre år efter att danskarna börjat med sporten, en dansk hade skrivit regler för utövandet sex år dessförinnan. Handbollen löd först under Svenska Lekförbundet, som bildades 1918. Dess ordförande, Arvid Karlsson, betraktas allmänt som den svenska handbollens fader. Man spelade först handboll utomhus men började spela också inne 1927. Svenska Handbollsförbundet bildades 1930, och de första internationella handbollsreglerna kom 1934. Samma år startade det första svenska seriespelet, med sex lag och med RIK som segrare. Utomhushandboll fanns med bland sporterna vid OS i Berlin 1936.

Karlstads Handbollsallians bildades 1933, Fredrik Grönberg och Sven Brodin tillhörde ledarkadern. Samma år spelades den första inomhusmatchen, Regementets Underofficerares IF vann med 12-11 över Karlstad IK. År 1935 bildades Värmlands Handbollsförbund, och vid årets slut fanns tio föreningar.

KBIK kvalade ett flertal gånger till allsvenskan och lyckades kvalificera sig för allsvenskt spel säsongen 1952-53. Rune, ”Lill-Råda”, Svensson blev 1950-51 den förste värmlänningen som spelade i landslaget. Storebror Folke, ”Råda”, Svensson var den som först fick Värmlands Folkblads pokal som bäste spelare. Som ett kuriosum nämndes att Villastaden år 1960-61 sensationellt vann distriktsmästerskapet för herrar. 1964-65 gick KBIK och Hellton samman och bildade IF Hell.

Även damerna spelade handboll, de första distriktsmästerskapen anordnades 1949-50, och mästare blev KBIK. Ylva Zernell (senare gift Johansson) blev den första kvinnliga värmländska landslagsspelaren år 1959-60. Hon blev också första kvinnan som tilldelades VF-pokalen. 1971-72 gick Helltons damer upp i allsvenskan. Efter Ylva kom flera damer med i landslaget, bl.a. Mona Gustavsson och Kerstin Gustavsson.

De, enligt Lars, mest framstående herrlagen har varit KBIK, Hellton, IFK Skoghall/IFK Hammarö och HK Brukspojkera. På damsidan är det KBIK, Hellton och HK Brukspojkera.

Några nämnda ledar-, domar- och spelarprofiler var:

Ledare: Jan Lilja, Fredrik Grönberg, Bengt Sewerin, Börje Börjeson, Bo Ohlfeldt, Bengt Carlén, Gösta Andersson, Holger Karsenius, Sven Halvarsson.

Domare: Kalle Lundh, Bo Ohlfeldt, Ola Viklund, Nils-Erik Stenholm.

Damspelare: Ylva Zernell, Anita Hansson, Birgitta Bjarbo, Mona Gustavsson, Kerstin Gustavsson, Ulrika Olsson, Ann-Sofie Johansson, Eva Hagerfors.

Herrspelare: Folke Svensson, Rune Svensson, Gösta Andersson, Orvar Grundström, Jocke Johannesson, Gunnar Nilsson, Martin Forsgren, Gunnar Karlsson, Karl-Erik Käll, Per Carlén (den störste), Sigge Klarström, Mats Österling (de båda sistnämnda var med på caféet).

Lars påminde om Sveriges framgångsrika 1990-tal (han var själv på plats vid alla nedanstående tillfällen):

1990 VM-guld
1992 OS-silver
1993 VM-brons
1994 EM-guld
1995 EM-brons
1996 OS-silver
1997 VM-silver
1998 EM-guld
1999 VM-guld
2000 EM-guld

Lars pekade på handbollens utveckling, man hade bland annat gått från ute- till innespel och från 11 till 7 spelare inne samtidigt på planen. Försvararna hade först varit inne hela matchen, men senare bytte de liksom kedjespelarna. Taktiken förändras kontinuerligt, till exempel finns numera inte bara envägs- utan även tvåvägsspelare. Spelmönstret har förändrats, kontringsspelet är ett exempel på detta. Betydelsen av skyttet och den individuella tekniken betonades. Det har även kommit regeländringar, en tidig sådan var införandet av dribblingar, ett annat är att alla kast nu får gå i mål. Det konstaterades att spelet blivit hårdare, slag i ansiktet har blivit oftare förekommande. Slutligen berättade Lars att antalet föreningar minskar medan antalet lag ökar.

Agne Andersson